Hur många gånger har man inte hört när någon vill få sina skridskor slipade hos sin lokala sportbutik eller hos materialaren i ishallen...

Spelare: "Tja, skulle vilja få dessa slipade."

Butik/Materialare: "OK, vilken skål vill du ha?"

Spelare: "Uhm... Ta något bara."

Det är inget fel i sig att "bara ta något". Men lär man sig för- och nackdelar med olika djup på slipen så kan man definitivt testa sig fram till något man verkligen känner sig bekväm med för att ta sin skridskoåkning till nästa nivå.

Hur slipning av skridskor går till

Skridskoskenor är otroligt vassa överlag, men speciellt när dem är nyslipade. Som många andra vassa knivliknande-objekt så består skenan på skridskon av två vassa kanter och inte en.

Hur det går till är genom att en slipskiva som går fram och tillbaka i mitten av skenan som gröper ur stålet i mitten så det bildas två vassa kanter.

Bilden nedan är en överdriven bild hur skenan ser ut "framifrån".

Har man precis nyslipade skridskor men ändå känner att man inte får samma fäste som innan eller om man tappar greppet ofta så kan det ha att det är felslipat. Dvs att slipstenen inte legat på helt rakt utan att den slipat någon grad snett.

Då kan det se ut som bild nedan:

Olika typer av skål- och radieslip

Det är en otroligt stor skillnad på svenska och amerikanska spelare när det kommer till skridskoslip. Standarden i Nordamerika är närmare 1/2" vilket motsvar 12,7 mm och standarden i Sverige är närmare 22-25 mm. Desto lägre skål desto mer grepp och "bite" och desto högre skål desto mer hastighet och glid har man. Se bild nedan.

En anledning till att Nordamerikanerna kör med lägre skål är för att rinken är mindre. Men det är en helt annan diskussion som du kan läsa om här.

Ett argument till olika skålslip är beroende på hur stor man är. Desto mindre och lättare desto lägre skål (mer grepp/kontroll) och desto tyngre man är desto högre skål (hastighet/glid).

Det är för att en tyngre spelare inte behöver lika mycket vikt eller tryck (force) för att trycka ned skenan i isen för att generera energi framåt. En tyngre spelare som bara glider har mer användning för en högre skål än en lägre skål som bara skulle gräva ned skenan i isen ännu mer och förlora sin toppfart.

Fördelar med lägre skål (10-19 mm): Bättre grepp och "bite". Lättare att göra snabba stopp och vändningar, mer kontroll och snabbare acceleration.

Fördelar med högre skål (20-30 mm): Högre topphastighet, bättre glid, kräver inte lika mycket kraft/energi att bromsa.